Fler bilder längst ner

Datum: 2016-11-09
Sträckning:

Dag 1: Vålådalen fjällstation –>Kläppen
Dag 2: Kläppen–>Östertoppen–> Vålådalen fjällstation

Nu har snön kommit med besked och det är snart dags för fler mindre dagsturer på fjället.
Som ständig del i den anpassade packningen ingår vindsäcken. Men hur skulle det kännas om man fastnade i oväder och blev tvungen att övernatta i vindsäcken?Tänkte passa på att testa under en icke akut situation.

Dag 1
Ett längdskidsteam följer mig med undrade blickar när jag pulsar upp för Vålådalens skidbacke med mina snöskor. Den senaste tiden har snön kommit med besked men tyvärr bjuder inte dess lager på någon direkt bärighet så det är höga knän som gäller. Betydlig långsammare än tänkt pulsar jag igenom skogen men skiner upp när jag ser en björk som ansar ett näverlager. Precis vad jag behöver inför kvällen. Packpåsen som på tillbakavägen kommer var fylld av mina sopor får nu tillsvidare agera näverpåse. Väl ovanför träden möts jag av kläppentoppen medan öster och västertoppen börjar försvinna i den tilltagande vinden. Ljuset bryter på ett väldigt speciellt sätt så jag blir stående och beskådar vägen framför mig.p1010259-4

Väl uppe på kläppentoppen blåser det så pass att jag behöver dra på mig mina skidgoggles för att kunna se. Bäst att bege mig neråt och leta upp en lämplig gran att sova under och spara östertoppen till morgondagen.  Nu är det kanske inte läge att vara perfektionist säger jag till mig själv när jag pulsar runt i deponin av de sista dagarnas snödrev men precis då uppenbarar sig en grandunge där snön inte trängt in speciellt mycket under grenarna. När jag går närmare för att besiktiga mitt slott för natten så upptäcker jag en fallen gran precis bredvid dungen med massor av torra grenar där under snön. Jackpott. Efter en timmes skottande med snöspaden så fick jag till en vindsäkrad liggplats under de snötyngda grenarna. Inne i mitt bo ligger en fallen stubbe av större format. Perfekt värmereflektor bakom min eldstad. Med min tände av näver står en eld snart mig sällskap.p1010312-3xMin erfarenhet säger mig att framför mig låg en natt av sporadisk sömn så jag passade på att smälta snö och njuta av elden så länge jag kunde hålla ögonen öppna.
Hade glömt vilket evighetsarbete det är att smälta snö med små kärl. Drog åt vindsäcken, lade mig på tillräckligt avstånd från elden och lät glödhypnosen stå för godnattsagan.p1010350-3xDag 2
Vaknade av att några snöflingor träffade mig på kinden. Det var antagligen den 10:e gången men nu hade det blivit ljust. Dags att gå upp.
Natten har varit oförskämt bra även om det snöat en hel del och vinden piskat grantopparna. Vindsäckens insida är klädd i frusen kondens men det var att vänta. Ett stort leende sprider sig över mitt ansikte när jag kommer på att jag har min viltskav och ädelostlåda till frukost. Att börja vakuumförpacka sin egna mat har verkligen gjort skillnad på matupplevelserna här ute.
p1010364Ett strålande Ottfjäll väntade på mig när jag åter smög ur trädgränsen.
Jag tog sikte mot östertoppen och följde skoterleden över vattendragen. Det har drivit in mycket snö och jag försöker konstant läsa av snöytan men när jag missar står jag till bröstet i snö och får vackert kravla mig uppåt.  Slukhålen blir fler och fler uppåt östertoppens sida och jag inser att det börjar bli tight med tid så jag bestämmer mig för att vända neråt för att vinna över mörkret på väg ner.  Passade på att skråa över pucklarna på vägen ner och hade därifrån första parkett när sjöröken steg upp från dalen.p1010513-4xKlicka för större bilder: